Sanningen.

Har inte skrivit på ett tag, eller lagt in bilder och det beror på att jag helt enkelt inte har haft lust. Nu känns det dessutom som att jag kommit in i någon form av höstdeppighet.. Känner mig så otroligt nere vissa dagar. Livet känns så tungt på flera plan. Det är bara (även om det inte är så bara) på familjesidan som det är bra och det är väl det som håller mig flytande. Har varit deppig i perioder förr, men inte så här.
Det är typ en miljon tankar som snurrar i huvudet på mig. Jag har haft svårt att sova de senaste två dagarna. Känner mig otroligt ensam. Har nästan inga vänner alls. Ingen familj här i stan eller på riktigt nära håll. Lite som händer på dagarna. Träffar i princip inga vuxna människor alls. Umgås bara med Elias, vilket så klart är ett stort privilegium i sig (det vet jag mycket väl). Ensamheten är helt klart värst.
Har inget jobb att gå tillbaka till och inga direkt lysande utsikter för att få något heller. Ingen utbildning som känns som något att ha och mitt CV känns nästan som att det skulle vara så gott som blankt.
Inga direkta fritidsintressen. Inget som jag brinner för.
Känner mig rätt tom helt enkelt. Det är så det är.
Min verklighet, just nu.


Kommentarer
Postat av: Johannes

Dyster läsning. Men det kommer ljusare tider! Jag tror på dig och allting ordnar sig så småningom ska du se. Love u.

2009-09-22 @ 15:48:53
Postat av: Lisa

Tänker på dig!

2009-10-02 @ 23:27:28
Postat av: Sofia

Fokusera på det som känns positivt så kommer det att vända! KRAM!

2009-10-09 @ 14:53:51

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0