Allador

Elias och jag har precis kommit hem från en promenad. Men tyvärr ingen trevlig sådan.. Elias vaknade efter typ halva promenaden, när vi var som längst hemifrån och började skrika som en stucken gris rakt ut. Och så fortsatte han i över 40 minuter! Ingenting hjälpte.. Sen så plötsligt, två minuter hemifrån så blev han tvärtyst. (Undrar om det berodde på att det blev mer livat utanför vagnen eller. Det har ju hjälpt innan.) Och nu sitter han i mitt knä och är hur glad som helst. Fattar inte varför han gör så, eftersom det uppenbarligen inte är något som är fel. Ja ja.. Barn är ett mysterium ibland.