Uppdateringsdax igen! (men tyvärr utan bilder..)
Jag har blivit så sjukt dålig på att blogga. Men lusten har liksom inte funnits där. Jag är nog en sån där periodare när det kommer till att blogga. Sen är det så trist också att det inte har gått att lägga in bilder som jag har velat. Det är verkligen tok länge sedan nu som jag la in nya bilder. Snart en månad. Men till veckan ska det ske. Så mycket kan jag lova.
Vad har jag då att komma med i informationsväg kan man ju fråga sig. Tja, det är nu fyra och en halv vecka sedan vi blev husägare. Konstigt nog känns det nästan som att vi alltid bott här. Det är verkligen hemma fullt ut. Vi pysslar och donar på. Johannes klipper gräset och jag plockar vinbär, typ. =) Har för första gången gjort egen svartvinbärssylt! Snacka om att känna sig som en riktig husmor. Haha! Men enkelt var det och gott blev det. Synd bara att jag är så kass på att plocka bär, annars skulle det kunna bli mer sylt, för vi har gott om bär på våra tre buskar. En rödvinbärsbuske har vi också, men den orkar jag inte bry mig om. Våra två äppelträd är fulla med äpplen. Frågan är om man ska ge sig på och göra nått med dem? Kanske en äppelpaj, eller om jag till och med ska våga mig på att göra äppelmos..? Ja vi får väl se..
Förra helgen var vi en sväng hem till Villis för att hälsa på. Vädret visade sig tyvärr från sin sämsta sida, så vi fick vara inne mest hela tiden. Men det fick ju gå det med. På söndag var jag och mamma och plockade lite hallon. Ungefär 2½ liter lyckades jag få ner i hinken på ca en och en halv timme. Usel bärplockare som jag är! ;-) Kul med lite egenplockade bär i frysen. Smakar ju extra gott då.
Annars försöker jag och lilleman att fördriva tiden så gott vi kan på dagarna. Vi städar (eller jag städar och Elias stökar ner) och leker tillsammans. Elias tycker att det är roligt med dammsugaren och följer glatt efter när vi tar oss en svängom härhemma, dammsugaren och jag.
Lillfisen är en gla'skit för det mesta, men kan bli lite less på att bara se morsan fejs hela dagarna. Då är det tur att Ullis kommer och hälsar på ibland, få då blir det mycket roligare tycker han (och mamma med för den delen). Han kan faktiskt krypa nu, men oftast bara i smyg. Han tycker ändå mest om att dra sig fram med armarna, eftersom det går fortare. Snabb är han vill jag lova, från plats a till plats b innan morsan hinner blinka. I förra veckan hann han med att äta lite blomjord innan jag han se vad han gjorde. Men det är ju tur att lite skit bara rensar magen. =) Han har nu börjat ställa sig upp mot saker, bland annat soffan och han blir bara bättre och bättre på det för var dag som går. Så nu gäller det att verkligen ha koll på vad han har för sig på dagarna, så att han inte ramlar alltför mycket. Taskig balans som han fortfarande har, mammas älskling. Han tycker om att gå omkring samtidigt som han håller i någons händer. Ibland släpper han ena handen, men tar den rätt snabbt igen när han känner av hur vinglig han är. Men sötast i världen är han allt! Sova vill han helst göra på mage, även i vagnen på dagarna. Han är alltså en magsovare, precis som morsan. Det börjar vara lite farligt att ha honom där, eftersom han ibland sätter sig upp i vagnen när han vaknar och kan då få för sig att luta sig ut. Så det vore onekligen skönt om det gick att få honom att sova i sin säng istället, men jag vet inte hur jag ska lyckas med det. Numera dissar Elias även det mesta i barnmatsväg och vill helst ha det vi äter (och än hellre äta den själv, till föräldrarnas förtret ;-)). Endast 1års maten går ner och det fungerar inte heller det alla gånger. Som tur är går i princip allt i "vanlig" matväg ner i våran lilla son och det är skönt. Han har inte spottat ut något hittils. Idag fick han äta blodpudding till lunch och det var inte alls dumt. Den kunde man ju även äta själv. Till mellis får han nu i bland en smörgås och lite fil eller mjölk. Frukt/Bär är gott och just nu är svarta vinbär en definitiv favorit. Han har fortfarande lite svårt att komma till ro på kvällarna, men när han väl sover så gör han det fortfarande bra. Vilket vi tackar för. Sover ungefär från sju till sju och sen två till tre gånger på dagen, beroende på hur länge han sover. Vi har verkligen ett praktexemplar till unge! Äter bra, sover bra, har aldrig varit sjuk (peppar, peppar) och har ett humör som inte går att klaga på.
Han börjar verkligen bli stor lillgrabben. Han är så härlig, med ett skratt som gör mig glad ända i själen. Mitt hjärta blir alldeles varmt när jag ser på honom. Utan honom vore livet meningslöst, för det är han som tillfört det mer mening än något annat. Ja, självklart är Johannes även en stor del i det som gör livet värt att leva och det är det verkligen. Jag är otroligt glad och tacksam för det jag har och vi har det bättre än många andra.
Till sist måste jag verkligen få skryta på mig själv över hur bra jag kommit igång med träningen igen. Har tränat på bra i två veckor nu och denna vecka har jag sammanlagt sprungit lite drygt två mil (sju km i måndag, sex och en halv km igår och ytterligare sju km (tillsammans med J.) idag). Och till er så påstår att jag inte skulle vara otränad så håller jag inte med. Har inte tränat mycket i sommar och innan sommaren blev det sammanlagt sex veckor innan mitt ofrivilliga träningsuppehåll. Innan dess var det väääääldigt länge sedan som jag tränade regelbundet. Har dessutom inte joggat så många gånger under de träningsveckor som jag åstadkommmit och varit urdålig på att springa innan. Kroknade alltid efter bara några hundra meter. Så vad det är graviditeten gjort med mig vet jag inte, men bra har det onekligen varit. Har ju hört att man blir starkare efteråt och klarar av mer och på mig stämmer det verkligen. Huxflux så kunde jag helt plötsligt springa fem km på löpbandet och det i en fart av nästan 9,5 km/timme och det tycker jag är rätt bra. Förstår inte vart kondisen kommer ifrån, men tackar och tar emot med glädje. För oj så kul det är med träning! Nu ska jag bara ta tag i kosten också, så kanske jag når mitt mål tillslut..
Till veckan väntar flera roliga saker. Min kära sambo firar 30 år på tisdag och det ska så klart firas i dagarna tre (men inte i rad). Lite besök på själva födelsedagen, sen med hans familj på lördag och så kommer min familj den 12:e. Det ska bli roligt. Får se hur det ska gå med presenten bara.. =P I samband med firandet på lördag får vi även fint besök här hemma och det blir roligt. På lördag är det även dags för babysim igen och det blir verkligen kul att få bada med lilleman igen. Nu var det dessutom på en lite mer mänsklig lördagsmorgontid, men klockan 09.30 iställer för 08.00. Får se om det blir någon babysång och sånt senare i höst också. Vore kul för Elias att få träffa lite fler bebisar.
Det var väl vad jag hade att komma med just nu. Bilder kommer alltså, så fort Johannes fixar så att jag kan föra över bilder till datorn.
Hörs!
Vad har jag då att komma med i informationsväg kan man ju fråga sig. Tja, det är nu fyra och en halv vecka sedan vi blev husägare. Konstigt nog känns det nästan som att vi alltid bott här. Det är verkligen hemma fullt ut. Vi pysslar och donar på. Johannes klipper gräset och jag plockar vinbär, typ. =) Har för första gången gjort egen svartvinbärssylt! Snacka om att känna sig som en riktig husmor. Haha! Men enkelt var det och gott blev det. Synd bara att jag är så kass på att plocka bär, annars skulle det kunna bli mer sylt, för vi har gott om bär på våra tre buskar. En rödvinbärsbuske har vi också, men den orkar jag inte bry mig om. Våra två äppelträd är fulla med äpplen. Frågan är om man ska ge sig på och göra nått med dem? Kanske en äppelpaj, eller om jag till och med ska våga mig på att göra äppelmos..? Ja vi får väl se..
Förra helgen var vi en sväng hem till Villis för att hälsa på. Vädret visade sig tyvärr från sin sämsta sida, så vi fick vara inne mest hela tiden. Men det fick ju gå det med. På söndag var jag och mamma och plockade lite hallon. Ungefär 2½ liter lyckades jag få ner i hinken på ca en och en halv timme. Usel bärplockare som jag är! ;-) Kul med lite egenplockade bär i frysen. Smakar ju extra gott då.
Annars försöker jag och lilleman att fördriva tiden så gott vi kan på dagarna. Vi städar (eller jag städar och Elias stökar ner) och leker tillsammans. Elias tycker att det är roligt med dammsugaren och följer glatt efter när vi tar oss en svängom härhemma, dammsugaren och jag.
Lillfisen är en gla'skit för det mesta, men kan bli lite less på att bara se morsan fejs hela dagarna. Då är det tur att Ullis kommer och hälsar på ibland, få då blir det mycket roligare tycker han (och mamma med för den delen). Han kan faktiskt krypa nu, men oftast bara i smyg. Han tycker ändå mest om att dra sig fram med armarna, eftersom det går fortare. Snabb är han vill jag lova, från plats a till plats b innan morsan hinner blinka. I förra veckan hann han med att äta lite blomjord innan jag han se vad han gjorde. Men det är ju tur att lite skit bara rensar magen. =) Han har nu börjat ställa sig upp mot saker, bland annat soffan och han blir bara bättre och bättre på det för var dag som går. Så nu gäller det att verkligen ha koll på vad han har för sig på dagarna, så att han inte ramlar alltför mycket. Taskig balans som han fortfarande har, mammas älskling. Han tycker om att gå omkring samtidigt som han håller i någons händer. Ibland släpper han ena handen, men tar den rätt snabbt igen när han känner av hur vinglig han är. Men sötast i världen är han allt! Sova vill han helst göra på mage, även i vagnen på dagarna. Han är alltså en magsovare, precis som morsan. Det börjar vara lite farligt att ha honom där, eftersom han ibland sätter sig upp i vagnen när han vaknar och kan då få för sig att luta sig ut. Så det vore onekligen skönt om det gick att få honom att sova i sin säng istället, men jag vet inte hur jag ska lyckas med det. Numera dissar Elias även det mesta i barnmatsväg och vill helst ha det vi äter (och än hellre äta den själv, till föräldrarnas förtret ;-)). Endast 1års maten går ner och det fungerar inte heller det alla gånger. Som tur är går i princip allt i "vanlig" matväg ner i våran lilla son och det är skönt. Han har inte spottat ut något hittils. Idag fick han äta blodpudding till lunch och det var inte alls dumt. Den kunde man ju även äta själv. Till mellis får han nu i bland en smörgås och lite fil eller mjölk. Frukt/Bär är gott och just nu är svarta vinbär en definitiv favorit. Han har fortfarande lite svårt att komma till ro på kvällarna, men när han väl sover så gör han det fortfarande bra. Vilket vi tackar för. Sover ungefär från sju till sju och sen två till tre gånger på dagen, beroende på hur länge han sover. Vi har verkligen ett praktexemplar till unge! Äter bra, sover bra, har aldrig varit sjuk (peppar, peppar) och har ett humör som inte går att klaga på.
Han börjar verkligen bli stor lillgrabben. Han är så härlig, med ett skratt som gör mig glad ända i själen. Mitt hjärta blir alldeles varmt när jag ser på honom. Utan honom vore livet meningslöst, för det är han som tillfört det mer mening än något annat. Ja, självklart är Johannes även en stor del i det som gör livet värt att leva och det är det verkligen. Jag är otroligt glad och tacksam för det jag har och vi har det bättre än många andra.
Till sist måste jag verkligen få skryta på mig själv över hur bra jag kommit igång med träningen igen. Har tränat på bra i två veckor nu och denna vecka har jag sammanlagt sprungit lite drygt två mil (sju km i måndag, sex och en halv km igår och ytterligare sju km (tillsammans med J.) idag). Och till er så påstår att jag inte skulle vara otränad så håller jag inte med. Har inte tränat mycket i sommar och innan sommaren blev det sammanlagt sex veckor innan mitt ofrivilliga träningsuppehåll. Innan dess var det väääääldigt länge sedan som jag tränade regelbundet. Har dessutom inte joggat så många gånger under de träningsveckor som jag åstadkommmit och varit urdålig på att springa innan. Kroknade alltid efter bara några hundra meter. Så vad det är graviditeten gjort med mig vet jag inte, men bra har det onekligen varit. Har ju hört att man blir starkare efteråt och klarar av mer och på mig stämmer det verkligen. Huxflux så kunde jag helt plötsligt springa fem km på löpbandet och det i en fart av nästan 9,5 km/timme och det tycker jag är rätt bra. Förstår inte vart kondisen kommer ifrån, men tackar och tar emot med glädje. För oj så kul det är med träning! Nu ska jag bara ta tag i kosten också, så kanske jag når mitt mål tillslut..
Till veckan väntar flera roliga saker. Min kära sambo firar 30 år på tisdag och det ska så klart firas i dagarna tre (men inte i rad). Lite besök på själva födelsedagen, sen med hans familj på lördag och så kommer min familj den 12:e. Det ska bli roligt. Får se hur det ska gå med presenten bara.. =P I samband med firandet på lördag får vi även fint besök här hemma och det blir roligt. På lördag är det även dags för babysim igen och det blir verkligen kul att få bada med lilleman igen. Nu var det dessutom på en lite mer mänsklig lördagsmorgontid, men klockan 09.30 iställer för 08.00. Får se om det blir någon babysång och sånt senare i höst också. Vore kul för Elias att få träffa lite fler bebisar.
Det var väl vad jag hade att komma med just nu. Bilder kommer alltså, så fort Johannes fixar så att jag kan föra över bilder till datorn.
Hörs!
Kommentarer
Trackback
